saraohlsen

Kategori: Allmänt

UPDATE FROM ROBERTO

Hallå där hemma!

 

Här på Meczal Hostel så har man aldrig en bekväm temperatur. Antingen svettas man som en gris eller så är man iskall. Vi hade A/C:n riktad rakt emot oss så det blev en kylig natt, men min älskade Sara krama mig hela natten så att det nästan blev bekvämt.  Vi åt vår gratis frukost och sedan packade vi för stranden. Vi har nära till allt som sagt så vi gick till mexicos motsvarighet Ica Maxi och handla massa gott för att sedan ta bussen till stranden. Bussen här liknar lite som Bahamas bussystem. Det finns inget schema utan det kommer bussar hela tiden. Som vanligt hamnar jag och Sara bland lokalbefolkningen vilket vi tycker är kul för det blir lätt så att man kommer mitt bland alla turister.

 Vi hittade även ett grymt lunchställe, det är två Israeler som har ett judiskt kök mitt i Cancun. Jag tog en kebab tallrik och Sara tog en falafelpita. Jag förvänta mig ungefär som i Sverige, en slaffslig kebabtallrik dränkt med sås men istället fick jag en superfräsch tallrik med en underbar sallad. Kebaben var som köttfärsbiffar, helt hemmagjorda från ett öppet kök. Jag var så nöjd och Sara var minst lika nöjd. Super bra pris också!Till middag var det köttsoppa så vi strunta i att äta för vi var redan så mätta.
/ Roberto

 

CANCUN,MEXICO

Hej bloggen! Sara har varit så jätte duktig med att blogga och hon har nu börjat tröttna så jag ska försöka lasta av henne med lite gästbloggning framöver.Idag har vi äntligen landat i Cancun efter 2 veckor i Kuba. Att vara utan internet i 2 veckor var inte jobbigt alls, men när man väl får det igen så tänker jag: Hur överlevde mor och far när de va unga?

Vi bor på Mezcal Hostel som ligger i downtown Cancun, nära till allt så man kan inte klaga på läget. Det är ett party hostel där det ingår fruksot och middag. De har även ett speciellt tema varje dag tex. idag är det salsanight så det blir dans för de som vill ute på krogen. Jag passar nog, vill inte göra någon avundsjuk med mina latinska höfter. Denna dag har bara gått åt till att sitta vid mobilen/datorn och surfa ikapp allt man har missat under dessa dagar och även svalka sig i poolen.

 

 

VARADERO CUBA

Halloj! Vi spenderade 3 nätter i Varadero för att sedan ta bussen till Cien Fuego. Vi bodde där i två nätter precis vid stranden. De berättade på casat när vi kom dit att alla blir sjuka som äter på restaurangen vid stranden och att det var bäst att äta middag på casat. Vi valde att äta där efter de berättat att det är fräsch och fin mat. När jag berättade att jag inte åt kött sa de att det inte skulle bli några problem. När jag får min mat ser jag att de verkligen inte haft någon fantasi. De hade kokat ris, morötter och potatis. Det var min middag som jag skulle betala 60 kr för. Robert och Johanne fick en torr kyckling utan sås eller nånting så vi valde såklart att inte äta på vårt casa igen. Då började tanten där ifrågasätta oss och så måste man försvara sig om varför man inte ville äta där... väldigt underligt.

Vi valde också att lämna in vår tvätt på casat och när vi fick tillbaka allt så stank det fisk haha. Allt hade hängts i köket där de lagat fisk så alla kläder kändes sjukt ofräscha. Aja lite i-landsproblem.

Cubansk mat hittills har inte vart bra. Det är mycket mackor som serveras på ställen. Det är verkligen bara vitt bröd med ost och skinka toastat. Cuba är verkligen ett speciellt land som ligger lite efter i utvecklingen. På alla casas vi vart på serveras exakt likadan frukost. Alltid ägg och vitt bröd. Saknar verkligen grovt bröd i Sverige. Vi har faktiskt skrivit en lista på allt vi ska äta när vi kommer till Sverige. Mmhm är så himla taggad på att stå i köket och agera egen kock. 

FUN FACT

 

Tänk att när ni läser detta är vi i Mexico menmen bättre sent än aldrig. Vi har nu äntligen mött upp Johanne som vi träffade i Ocho Rios i Jamaica. Efter Trinidad tänkte vi åka till Varadero så det var perfekt att möta upp henne där. Hon tog bussen från Havanna på cirka 3 h och vi tog en ”Rout” taxi på 4h. Robert hade det jätte bra i framsätet av bilen men jag satt jätte tajt där bak med några tyskar och svettet rann. Nej jag hade mycket hellre velat ta den fräscha bussen med AC istället menmen de kostade lika mycket.

Yadira som vi bodde hos i Trinidad kände en kompis som kände en kompis som bodde i Varadero. Efter några telefonsamtal hade hon hittat ett casa i Varadero för tre personer. Vi såg inga bilder innan men vi tog det bara. Så vi träffade iallafall Johanne här hemma hos Alexis i Varadero. Vårt rum fungerar bra med egen dusch och toalett. Vi fick varsin cigarr till frukosten också haha men den får vi vänta med.

Vi hyrde moppar idag och åkte ut längst ut på ön och utforska. Tillslut hittade vi en jättefin strand där det verkligen var vit sand med underbart vatten. Vi låg där hela dagen och åt chips och drack öl. En riktig semesterdag helt enkelt.

Vi har hört så mycket om hur Cuba fungerar och det är så mycket som jag måste berätta men är för lat för att skriva allt haha. Jag tänkte göra lite snabbt i punktform lite saker vi märkt här i Cuba. När resan är slut kommer vi dock skriva tips och sånt om varje land för vi tar gärna emot tips när vi är ute och reser så vi hoppas vi gör det enklare för andra så att säga.

 


*Mycket av maten är ransonerad, alltså så många personer man är i en familj, så mycket toalettpapper för du. De räknar ut hur mycket ris som går åt för en person så får de köpa det för att rabatterat pris och om de vill köpa mer kostar det mer en dubbelt så mycket.
* Vissa av cigarrerna de säljer är det 90 % skatt på så därför är det inte konstigt att många säljer svart.
* man pratar mycket om klimatförändringar i världen och här i Varadero märks det på grund av vattenstigningarna. Mycket av hotellen och hus som byggdes för nära havet måste tas bort för att vattnet stigit så pass mycket. Ett hotell sprängdes för 7 veckor sedan.
* Som ni kanske förstått nu så bor man inte på hotell här. För det första finns det inte ens hotell på alla ställen och för det andra är de svindyra. Man bor i ”Casas” alltså hos privatpersoner som hyr ut rum. En del kan lite engelska men mestadels för man kommunicera med teckenspråk och lite spanska ord.
* Som ni också kanske märkt finns inte wifi på samma sätt som resten av världen. Man måste hitta speciella platser där det finns och tro mig man ser direkt vart det finns wifi för alla sitter och stirrar in i sina telefoner. Det kostar ungefär 3 cuc för en timmes wifi.
* de har 3 olika valutor man kan betala med, Euro, cuc och Cup. Ryktena säger att de ska ta bort en av de för att det blir för rörigt.
* Cubanerna vi mött hittills är väldigt generösa och trevliga. Många har kontakter så man behöver inte oroa sig så mycket för boende. Hittills hade vi som sagt bara bokat 3 nätter i Havanna och sedan har de haft kontakter på ställena vi bott på.  

TRINIDAD CUBA

Efter 3 nätter i Havanna eller som de själva säger Habana kände vi att vi blev klara med storstaden.  Vi tog en 5 timmar lång bussresa till Trinidad. När vi kommer fram står en cykeltaxi med en skylt där det står Sara och Robert och väntar på oss. Så gullig haha, han stod där mitt i regnet och hade väntat på oss i en timme. Han tog oss iallafall till Casa Yadila. Vi bor hemma hos henne men har eget rum, balkong och badrum. Vi bor verkligen fint här så rekommenderar verkligen boendet.

Överallt där man reser brukar folk överdriva avstånden mellan varandra och säga att det är bättre att ta buss eller taxi nånstans men här sa Yadila att vi kunde cykla till den ”nära” stranden. Den låg 1,2 mil från där vi bor haha. När vi cykla dit var det inga problem alls för det var medvind och nedförsbacke hela vägen. Däremot när vi cykla hem, trötta och törstiga efter en dag på stranden var det såå jobbigt. Jag kämpade på men Robert tyckte jag cyklade för långsamt. Det var en riktigt fin strand och det var bara vi och några fler turister som hade hittat dit. Ett riktigt paradis om du frågar mig. Cuba hade jag inga förväntningar på alls så de ligger på + just nu.

Igår hade Yadila rekommenderat om en restaurang en bit från där vi bor. Vi fick en bra beskrivning men frågade ändå en gubbe längs vägen om hjälp. Han sa att han kunde visa oss och följde med oss upp för en uppförsbacke. Vi suckade och tänkte att nu kommer han kräva dricks såklart men när vi kom fram sa han bara ” Ha en trevlig kväll nu”. Vi blev så förvånade eftersom det aldrig skulle hända i Jamaica. Wow, gick han alltså med oss bara för att vara snäll? Hittills har verkligen alla vart hjälpsamma. Såklart finns det säljare överallt men är verkligen inte lika jobbiga som i Jamaica.

Igår gick vi för första gången till en internet spot. Där i en park sitter alla med sina mobiler och pratar i telefon. Utanför internet affären är det kö för att alla vill köpa internetkort. Man köper alltså ett litet kort för cirka trettio kronor för en timme. Internet fungerar men glappar och är väldigt långsamt. Vi har bara använt det för att säga att vi lever till alla där hemma.

Idag loggade jag in på  min mejl och läste att vårt New York flyg inte hade blivit bokat för att de  behövde en massa uppgifter om oss osv. Jag vet att när vi flyger in till Mexico så krävs utresebiljett så vi blev lite nojiga. Vi vill heller inte boka flygbiljett med det offentliga wifit här i Cuba. Vi har nu skrivit alla våra uppgifter till mamma så hoppas hon bokar ett bra flyg till oss som går till new york.

 

Nu ligger jag inne på rummet och tar det lugnt medans Robert sitter uppe på terassen och njuter av kvällssolen. Vi ska snart gå ut och äta middag och jag måste verkligen ta något snällt för magen. Är en annan bakteriekultur här märker jag. Aja puss och kram. När detta publiceras är vi troligtvis i Mexico på andra äventyr. 

CUBA, HABANA

Sholahopp! Vi landade för några timmar sedan i Havanna,Cuba. Alla har vart supertrevliga hittills så det är en stor förändring från jamaica. Såå fina bilar alltså, säger jag som inte är bilintresserad. Hade vart så häftigt att hyra bil någon dag och bara åkt runt. Tror dock det är lite för dyrt. Det första vi gjorde när vi landade var att ta ut pengar i deras egna valuta. De tar ju även euro här men de föredrar sin egna valuta.

Vi tog sedan taxi till vårat ”casa” och vi bor faktiskt super bra. Läget vet jag inte riktigt om men själva rummet är vi toppennöjda med. Rum med kylskåp,AC, eget badrum för 75 kr natten var. Vi bor hos en kvinna som heter Lucy och har det jätte fint. Tror dock inte detta är som ett casa för hon har massa rum så hon försöker nog öppna ett B&B här. Hon är supersnäll fast hon inte kan någon engelska alls. Vi har kollat upp några viktiga spanska fraser men annars är det tufft att kommunicera. Varför höll jag inte igång språket efter gymnasiet?

Alldeles nyss var vi och köpte vatten och var i ett köpcentrum. Alla glodde sönder på oss så funderar på att klä på mig lite mer nästa gång. Robert hittade en billig hamburgare och jag åt pommes. Usch vi äter verkligen bara skräpmat varje dag. Sista dagarna i Jamaica blev jag så trött på deras mat så vi åt massa onödigt istället.

Vi har alltså inget wifi i huvudtaget så detta kommer jag har skrivit första dagen i Havanna men inlägget har lagts upp efter. Helt ärligt känns det väldigt skönt. Inga plikter på datorn, mitt onlineprov är inskickat. Vi har sökt program till hösten. Nu är det bara vi två utan internet. Två ungdomar utan sociala medier, både dröm och mardröm. 

 

När vi rest klart tänkte vi skriva om varje land vi vart på, om tips och vad vi gillat och inte. Om ni har någon speciell fråga så är det bara att ställa. 

CLIFF JUMPING

Dagen börja väldigt dåligt för vi trodde fortfarande att mitt pass och våra visum var stulna, men en timme senare så berätta Ian från Five Gables att han hittat det. Det vände verkligen humöret på oss båda (kanske alla 4). Sara gick från att vara väldigt ledsen till jätte glad och jag gick från att vara nedstämd till sjuk. Jag vakna med feber men vi hade större problem att handskas med så jag slog undan den, men så fort vi fick beskedet från Ian så decka jag totalt. Jag kände mig som en Zombie som försökte vara social. Jag var helt död i skallen. Jag får nog skylla mig själv för det var cirka 32 grader och med feber ska man nog vara på lite kyligare ställen. Taylor behövde hitta lite coola platser för sin film så vi åkte runt på morgonen och leta. Vi hitta tillslut ett riktigt fint ställe vid havet som bara var klippor och hav. Svårt att beskriva men det var vackert. Taylor flög runt med sin drönare medans tjejerna njöt av solen och jag njöt av min feber. När han flugit klart så kom en lokalbo och vi prata med han lite. Han berätta att man kan hoppa från klipporna och det är lätt att ta sig upp. Jag går ner med honom och tittar på grottor och sånt där nere. När han är klar med sin lilla tour så ropar Taylor: "Robert! Du och Sara borde hoppa här ifrån!" Jag sa nej först och skulle fortsätta min mening men han avbröt och sa "Det skulle verkligen göra min film". Då tänkte ja lätt jag är på. Vanliga Robert skulle aldrig gjort det, jag är inte höjdrädd men att hoppa har bara inte varit min grej innan. Jag har hoppat från 3 m hemma i Uppsala. Nu helt plötsligt skulle jag hoppa 9 meter. Jag tror att min feber hjälpte mig väldigt mycket. Men jag hoppa och jag älskade känslan! 

// Roberto

FIVE GABLES

När vi först kom till Montego Bay så blev vi tvugna att ta en taxi upp till hostelet, men vi var oense om priset med taxichauffören så det var inte den bästa resan. Han ville ha 25 dollar men vi betala inte mer än 20. Väl framme så blir vi bemötta av Ian, en väldigt cool Jamaican som arbetat bort sin tjocka dialekt. Han har nämligen arbetat i Schweiz i väldigt många år. 30 minuter innan oss hade en Amerikan vid namn Taylor  checkat in. Alla vi klicka på en gång och bestämde oss för att hitta på något. Han hade hyrbil så vi 4(Jag, Sara, Johanne och Taylor) plus en random indier som hette Binbin, tror jag, åkte för att hitta en skön strand. Jag skratta hela tiden, vi gjorde så mycket roliga saker. Taylor och Binbin fixa in oss på en resort och försökte till och med att checka in under ett falskt namn. Vi tog en strand längs vägen tillslut och bara slappa. Taylor jobbar för ett företag som försöker att konkurrera med Gopro så han har massa med coola "gadgets" som en drönare. Han flög runt med den på stranden och filma lite. När vi senare kommer tillbaks till hostelet så ska vi laga mat, själva, va vi hade planerat. Binbin var en väldigt energirik indier, som verkade vilja att alla skulle ha det bra, så han lagade mer mat åt oss. Han friterade grönsaksbullar, haha jag skrattar bara när jag tänker på han.

KINGSTON, JAMAICA

HejHej bloggen! Två inlägg i rad från mig, jag tror min käre bror Björn är stolt över mig nu. Vi ligger just nu på rummet här i Kingston medans alla andra är ute vid baren och röker på eller super. Stämningen här på Reggae Hostel verkar vara densamma som i Ocho Rios, vilket gör mig lite ledsen för jag hade gärna suttit där ute och varit mer social. Men icke sa Nicke! Vi ska ju till Kuba imorgon bitti samt min förkylning blir inte bättre, känns ju dumt då att dricka alkohol och lägga ner energi på att vara social. Vi träffa 2 st extremt trevliga människor idag på bussen, en av de är Zach. Britt som vi först träffa i Ocho Rios och sen i Negril, riktigt cool och snäll kille som vi trodde vi aldrig skulle se igen. Den andre hette Priscilla och kom ifrån USA. Hon, till skillnad från oss, verkligen ÄLSKADE Jamaica. Hon reser hit typ en gång per år. Hon gav oss massa tips och vi prata om allt under resans gång. När vi väl kom fram i Kingston så fixade hon gratis skjuts till oss samt resa till flygplatsen imorgon. En riktig ängel (hon var väldigt kristen så vem vet).

TOWARDS THE PASSPORT

Hallå bloggen, Robert här igen! Idag har vi åkt ifrån vår kära vän Johanne och staden Negril för att komma till Montego Bay igen. Anledningen är ju det förbannade passet som försvann bakom byrån. Vi bor på samma ställe igen, vilket är logiskt för passet är ju där, och det ligger uppe i bergen bland alla rika människor. Så när man hoppar av bussen och säger att man ska till Five Gable så blir det överpris. 20 dollar kostar taxin upp! Vår host Ian berättar för oss sedan att man inte bör betala mer än 10 dollar.

Stället vi bor på ligger som sagt uppe i bergen och är verkligen jätte fint. Det finns ett skönt poolområde, vollyboll nät, plats för fotboll, flera hängmattor och massa fina träd. Ja trädgården är väldigt stor så att säga. Jag känner mig lite sjuk med feber och öm hals så detta var det perfekt stället att komma till. Bort ifrån all stress och högljudda Jamaicaner. Imorgon bär det av till Kingston där vi ska testa Reggae Hostel, samma som vi bodde på i Ocho Rios. Hoppas verkligen att det är lika bra som det!

 

A MAP

Jag har markerat ställena vi varit på med en röd cirkel för att ni lättare ska få perspektiv på saker och ting. Vi hade velat resa mer i detta land men känner att det får räcka nu. Vi har vart i Jamaica i totalt 10 dagar och konstigt nog har detta vart en av de roligaste sakerna på resan även fast landet var sämre än vi trott. Vi har mött så mycket backpackers och alla har vart underbara. 

 

ADVENTURE

Okej vart ska jag börja? Vi har vart med om så mycket de senaste dagarna. Först och främst har vi lämnat Ocho Rios med Johanna som jag berättade om. Vi tog Knutfords express till Montego Bay. Så himla skönt att åka i en stor buss med aircondition. Vi bodde på five cables där vilket ligger på ett berg. Det var så himla fint där ska jag berätta. Väl när vi kommer till vårt fina dorm träffar vi en kille från Kalifornien som heter Taylor. Vi följde med i hans bil till en strand och chillade där på eftermiddagen.

Jag och Robert hade ris och en currysås vi tänkte göra till middag. (Riset var kvar från då jag försökte rädda min kamera). Den fungerar precis som den ska nu så jag kan andas ut. I vårt rum bodde det också en jätte snäll indisk man som lagade indisk mat till oss också. Han friterade någon slags vitkål med massa kryddor. Super gott!

Dagen efter tänkte vi fortsätta till Negril vilket ligger ungefär 1,5h bilfärd från montego bay. Vårt wifi fungerade inte alls så vi bestämde oss för att åka till negril ändå och lösa boendet på plats. Taylor hakade på så vi tog hans bil till Negril. När vi kommer fram gick vi in på ett supermarket och bakom det ser vi ett hostel som heter T & T och det hade Johanna hört talats om. Vi går in helt spontant och han visar ett rum på ett hostel next door. Det kostade 30 dollar för en natt för 4 personer, ganska bra om ni frågar mig.

Vi googlade lite på negril och hittade ”The blue hole” man kunde åka till så vi bestämde oss för att göra det. Vi tog bilen och började åka, en super skön Jamican ville visa vägen med hans moped så vi följde efter honom. Vi var såklart vaksamma eftersom Jamaica är ett av det kriminellaste ställena någonsin. Vi såg att han hade en kniv i bakfickan så vi låste bilen och följde med. Han visade faktiskt rätt väg och vi blev inte mördade så ibland stämmer inte ens fördomar.

Vi betalade 20 dollar för att gå in och vi gick med en guide. Han visade oss en grotta där slavarna ”bodde” och vi fick även bada i grottan. Vi gick nästan längst in i grottan och badade från super fräscht vatten. Vi satt där och hade det bra medans vår guide rökte på.

Vi gick vidare i naturen och han visade massa saker man kunde äta som sockerplantor, acke osv. Han visade oss även en hashplantage haha. Vi fick betala lite extra till bonden som odlade hashplantorna. Vi var de enda turisterna på detta ställe så vi var på vår vakt hela tiden. Allt var bara helt galet bra och vi hänge verkligen med lokalborna. Det värsta här i Jamaica är att även fast vi betalt 20 dollar i inträde så ska man dricksa alla hela tiden. När touren var slut gav vi honom 500 jamaican dollars var vilket är ungefär 30 kr. Istället för att säga tack få tiggde han mer. Han ville ha 1000 från var och en så vi hade inget val än att betala det. Känns verkligen tråkigt att det är så.

När vi kommer till vårt hostel öppnar Robert sin ryggsäck han hade med sig på touren och ser att hela hans mapp med pass, pengar och visum är borta. Vi får alla panik och vet inte om han hade glömt det på hostelet vi var på innan eller om någon hade tagit dem. Vi ringde direkt till hostelet i Montego Bay och de sa att den inte var där. Vi fick ren panik och förstod att den hade blivit snodd från grottan. Vi försökte ringa svenska ambassaden men de svarade inte för klockan för så mycket. Vi bestämde oss för att ringa de imorgon igen och ringa hostelet igen. Vi försökte att samla ihop oss och göra något. Taylor kom till Jamaica för att jobba så vi kunde inte hålla tillbaka honom. Han jobbar för en actionkamera så han måste göra videosar till dem. Vi gick till en bar som heter Ricks café och försökte tränga bort det som skett. Vi tog drinkar och så var det cliff jumping. Det var en 11 meters höjd och jag är verkligen ingen som hoppar från höjder. Väl där tänkte jag skitsamma, allt suger just nu och så hoppade jag. Helt galet var det så jag gjorde det igen. Vi tog några drinkar till och såg på solnedgången. Dagen efter gick jag och Robert upp tidigt och försökte få fram lite wifi så vi kunde ringa hostelet och svenska ambassaden igen. Jag googlade massa och fick REN panik. Det stod massa om temporära pass och det kunde man bara använda för en resa, dvs hemresa. Jag tänkte att nu var allt kört. Det blir inget Cuba eftersom våra visum är borta och nu kommer vi flyga direkt hem. Jag började gråta och kände verkligen en hopplöshet. Vi gick till receptionen där alla var jätte goa och tog han om mig och skulle precis ringa polisen. Robert ringde hostelet innan först och då säger killen som äger hostelet att han hittat allt! Ni kan inte förstå hur jag huttra av glädjetårar efter det. Det var för bra för att vara sant!!! Han ska nu låsa in grejerna så vi kan hämta de så snart som möjligt. Nu ska vi stanna en natt till i Negril och sedan åka tillbaka till Montego Bay för att hämta passet. Vår plan var från början att fortsätta på västkusten men helt ärligt vill jag inte resa mer i detta land.

Jamaica var inte alls som jag trott. Kommer aldrig åka tillbaka till detta land eftersom det är förstört. Du kan inte gå på gatan själv och känna sig trygg. Det är en sak att alla är ständigt höga hela tiden men att de tigger om dricks för precis allt är obehagligt. Johanna skulle till exempel gå in i ett bås där man kunde ta ut pengar. För att komma in måste du klicka på en knapp. Hon försökte några gånger sedan sprang en kille fram och sa ”låt mig försöka”. Han lyckades inte heller men ändå tigger han om dricks. Helt sjukt! När vi också skulle köra drive in på burger king så står en hemlös och tigger om pengar precis där man beställer. De gör såhär exakt överallt. Du kan inte fråga någon om vägen till något utan att de vill ha pengar. Nej usch detta land är sån himla besvikelse. Kan föreställa mig att det var mer chill för några år sedan men nu är det helt förstört.

 

De här dagarna har vart tårar, gläde och adrenalin. Alla backpackers vi mött här har vart helt underbara medans landet har vart rent utsagt skit. Naturen är otrolig men det är människorna också.....

Vi lever och ska alltså hämta Roberts pass imorgon. Vi försöker vara så säkra som möjligt framöver och ta det lugnt. Vill egentligen berätta allt istället för att ni ska få läsa det men lovar att berätta allt när vi kommer hem.
Puss och kram
önskar sara och robert.


dorm: När du bor med andra i samma rum.
tour: när det är en guide som går med dig i en gruppen.

BEHIND THE SCENES

När vi åker till Cuba kommer vi knappt ha wifi så det kommer tidsinställda inlägg här istället. Vi kommer försöka uppdatera så mycket som det går. Här kommer några blandade bilder från resan. 

BLUE HOLE- JAMAICA

Hej hallå alla fina glada där hemma! Här på vårt hostel i Ocho Rios har vi mött så mycket trevliga backpackers. Jag visste inte att det fanns så många här i Jamaica. Visserligen finns det många som är här bara för att röka på men finns även massa sköna människor som vill precis samma saker som vi. Vi bor verkligen på ett sjukt bra hostel, personalen är underbar och fräscht kök. Vi lagade mat för någon dag sen i köket mest på kul men insåg att det kostade lika mycket som att äta ute. Vad tycker vi om maten då? alltså jag äter nästan helt vegetariskt här nere för blir äcklad av fisken. De kokar liksom den hel och så får man massa benbitar i maten. Robert har hittills tyckt om den men blev besviken på den efterlängtade "Jerk chicken".

 

Ibland när man reser och svettet rinner och man går med sina tunga ryggsäck undrar man ”varför utsätter man sig för något sånt här?” sen blir man påmind när man kommer till hostelet och alla är underbara. Wow man träffar så härligt folk och blir som en liten konstig familj. 

EXPECTATIONS


((Bild från google som jag tycker är lite rolig för den STÄMMER))

Så äntligen har Robert gjort sitt första blogginlägg. Han tyckte faktiskt det var kul att få skriva av sig lite så jag hoppas att vi kan köra varannan från och med nu. Dags för mig att skriva av mig och jag är faktiskt lite irriterad. När man reser lär man sig vissa saker ganska snabbt. När jag bloggar vill jag inte bara visa paradiset utan vill också berätta om baksidan. 

För några dagar sedan träffade vi en tjej från Canada som heter Leah och en tjej från Norge som heter Johanna. Vi åt frukost med de i morse och bestämde oss för att åka till det kända stället "The blue hole" vilket är som ett vattenfall mitt ute i skogen. Vi hade fått reda på innan att det kostade 10 dollar att gå in så det var vi förberedda på. När vi väl kommit dit säger de att vi ska gå med en guide upp till vattenfallet vilket är en liten hike upp. Jag ville verkligen inte göra det eftersom jag gillar att utforska själv och vet hur de skulle tigga dricks hela tiden. Jag frågade de flera gånger om man inte kunde gå upp dit själv men de sa att det inte alls skulle gå. Sedan sa de att man måste hyra "vattenskor" för att det är så halt på stenarna osv. De kostade 5 dollar att hyra så alla utom jag gjorde det för att jag kände på mig att det inte skulle behövas. De sa också att vi inte fick ta med nånting upp till vattenfallet förutom kamera. Jag var skeptisk hela tiden och frågade varför vi inte fick ta med vår ryggsäck med solkräm,vatten,gopro och mat. De sa att vi endast skulle vara vid vattenfallet i 45 minuter så vi behövde ingenting. Redan då kände jag mig besviken på att det blivit sådan turistgrej. De sa att de skulle bära min kamera för det va säkrast men jag envisades och bar den själv. De kallade mig "Bosslady" eftersom jag tydligen gjorde allt de sa att man inte skulle göra. 

När vi kom upp var det så VACKERT! men inte kunde vi njuta en sekund utan vi skulle skynda oss och göra allt man kunde göra där. Han ville skynda sig så mycket så han skulle få mer tid till de andra toursen. De blev irriterade på mig för att jag var långsam och fotade. De andra tjejerna i gruppen hade gett honom sina kameror så tillslut gav jag med mig och gav kameran så han kunde fota sina fula suddiga bilder med min kamera. NU kommer jag till det värsta. När jag får tillbaka den ser jag att det är lite lera på den och bara av det blev jag irriterad på men sen när jag kommer hem och ska titta på bilderna så fungerar den inte. Jag höll på att dö av irritation. Jag tror den blivit vattenskadad på något sätt och därför är jag såå arg. Nu har vi lagt den i en burk med ris och hoppas på att den fungerar imorgon. Det värsta av allt är att detta inte ens är min kamera utan mammas så det känns mycket sämre. 

Efter denna hektiska vattenfallsupplevelse så behövde vi såklart dricksa. Om jag hade sett att kameran krånglade på plats hade jag aldrig betalat en krona utan hade nog startat ett slagsmål. Nej tyvärr Jamaica, just nu ligger du på botten.